I budgetpropositionen för 2024 aviseras att anslaget för den regionala kulturen och kultursamverkansmodellen ligger kvar på samma nivå som de senaste åren. Det innebär att den sedan länge pågående urholkningen av anslagen till länsmuseerna fortsätter, samtidigt som den skenande inflationen sätter ytterligare press på länsmuseerna. Det är olyckligt att regeringen inte heller i denna budget tycks ha insett det alarmerande läge våra regionala kulturarvsinstitutioner befinner sig i. Det är som att regeringen är omedveten om att det pågår en regional kulturarvskris i vårt land.
Dessutom föreslås att den automatiska, redan otillräckliga, uppräkningen av medlen till kultursamverkansmodellen avskaffas. Det innebär ytterligare en automatisk åtstramning för länsmuseerna, då anslaget varje år måste förhandlas krona för krona, istället för att länsmuseerna, likt andra samhällsområden, kan få en liten del av kostnadsökningarna kompenserade genom indexuppräkning. Den pågående urholkningen av anslagen riskerar att nu eskalera. Det är svårt att förstå varför regeringen anser att länsmuseerna och den regionala kulturen ska ställas utanför de uppräkningar andra institutioner och samhällssektorer åtnjuter.
Uteblivna tillskott till kultursamverkansmodellen och avskaffad uppräkning leder till att det regionala kulturarvet sätts på svältkur. En redan tuff situation blir ännu tuffare, och risken är att den kulturella klyftan mellan storstäderna och resten av Sverige ökar.
Länsmuseerna dras med stora underskott, och den allt mer ansträngda ekonomin gör att de måste vidta drastiska åtgärder för att klara ekonomin på kort sikt. De ställs inför ett i grunden ohållbart val mellan att kunna ta hand om sina samlingar eller att upprätthålla sin publika verksamhet, trots att båda verksamheter tillhör länsmuseernas lagstadgade kärnuppdrag. De politiker som inte ger kulturarvet de förutsättningar det behöver måste svara på vad som ska prioriteras ned. Det allra bästa hade varit att investera i kulturarvet redan nu, innan behoven växer sig ohanterligt stora. Kostnaden att stå passiv kommer bli skyhög, dels finansiellt, dels för den kulturella förlust det innebär att låta delar av vårt kulturarv gå förlorat. Är det verkligen rimligt att vänta tills taken på institutionerna bokstavligen rasar in, innan politikerna agerar för att skydda vårt kulturarv?
Det positiva i budgeten är att kulturmiljöarbetet stärks och att vissa kulturarvsverksamheter i form av de så kallade bidragsfastigheterna får stärkt stöd för förvaltning av det kulturarv de ansvarar för. Det är också bra att det avsätts pengar till kulturarvets digitalisering, även om det i sammanhanget är lite pengar och att det är oklart hur insatsen ska utformas.
Men i övrigt lämnar budgetpropositionen mycket att önska. Länsmuseernas samarbetsråd uppmanar kulturminister Parisa Liljestrand att skyndsamt återkomma med politik som värnar länsmuseerna och kulturarvet i hela landet.
För mer information:
Ulf Dernevik
Generalsekreterare, Länsmuseernas samarbetsråd
Tel: 0701-919256
