I den ekonomiska vårpropositionen som presenterades i dag hade det behövts tydligt tillskott till den regionala kulturen. Det gäller inte minst för de regionala museerna och länsmuseerna, som har stora behov, som varit eftersatta under lång tid, och som behöver hanteras för att vårt lands samlade kulturarv ska kunna visas för samtiden och förvaltas för framtiden. I budgeten finns anslagsförstärkningar för de centrala museerna för att de ska klara bevarandet av kulturarvet och öka digitaliseringen. Det är bra. Men samma behov finns också hos de regionala museerna. Men dessa tilldelas inga resurser alls.
- Det regionala kulturarvet har drabbats av ekonomiska åtstramningar i flera år på rad. Inför 2025, i regeringens höstbudget, försämrades förutsättningarna för det regionala kulturarvet ytterligare då statens finansiering av den regionala kulturen än en gång minskades. Även i denna budget förbises det regionala kulturarvet, trots att behoven är skriande höga, med ökande kostnader, stora digitaliseringsbehov och magasin som inte är ändamålsenliga, säger Ulf Dernevik, generalsekreterare på Länsmuseernas samarbetsråd.
- Regeringen pratar om behovet av att stärka kulturarvet men bortser konsekvent från att landets samlade kulturarv till största del finns runt om i Sverige på landets länsmuseer. Det är hög tid att regeringen och SD tar det regionala kulturarvet på allvar och ger kulturarvets institutioner runt om i Sverige de förutsättningar de behöver för att de ska kunna klara sitt uppdrag. Kulturarvet ska leva och vara tillgängligt i hela landet, säger Ulf Dernevik.
I det spända omvärldsläget behöver hela samhället stärka sin beredskap. Det gäller i högsta grad även för museerna och kulturarvssektorn. Regeringen har tydligt framhållit kulturarvet som särskilt skyddsvärt i krig och kris. Även ur det perspektivet vore det motiverat att stärka de regionala kulturarvsinstitutionerna.
- Regeringen har många goda initiativ för att stärka kulturarvssektorns beredskap, till exempel att inrätta det Råd för skydd av kulturarv som nu arbetar med att stärka beredskapsarbetet. Att Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet blir beredskapsmyndigheter är också bra. Men det behövs en tillräcklig finansiering för att länsmuseerna ska kunna ta det ansvar som förväntas av dem nu när kraven på kulturarvssektorns beredskap ökar dramatiskt, slår Ulf fast.
Kulturminister Parisa Liljestrand och andra företrädare för regeringspartierna och SD har upprepade gånger sagt att kulturarvet är en prioriterad kulturpolitisk fråga. Länsmuseernas samarbetsråd är glada för engagemanget och uppmanar regeringen att återkomma med tydliga reformer som varaktigt stärker de regionala kulturarvsinstitutionernas möjlighet att förvalta vårt gemensamma kulturarv i hela landet, från norr till söder, från Luleå till Lund.
Bakgrund
Länsmuseerna, som har uppdraget att förvalta hela landets kulturarv, dras med ekonomiska problem och underfinansiering. Kostnaderna ökar mer än anslagen, och det finns stora underhållsbehov i fastigheter och magasin. Under lång tid har det skett en urholkning av statens del av finansieringen i det regionala kulturarvet, och staten satsar uteslutande på centrala institutioner i Stockholm på bekostnad av kulturarvet i hela landet. Riksantikvarieämbetet har påvisat att det finns ett glapp mellan samhällets förväntningar på länsmuseerna och museernas möjlighet att leva upp till dessa.
