Riksantikvarieämbetet har på uppdrag av kulturdepartementet genomfört en genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet. Bakgrunden till uppdraget var bland annat länsmuseernas varningssignaler om att verksamheterna har varit underfinansierade i många år. Denna utveckling riskerar leda till att landets 24 länsmuseerna inte längre kan leva upp till de kulturpolitiska målen.
Genomlysningen, som lämnades in till departementet den 29:e januari bekräftar vad Länsmuseernas samarbetsråd har lyft. Samarbetsrådet önskar därmed att slutsatserna i rapporten leder till konkret handling av både regionerna och kulturdepartementet. Samarbetsrådet vill skyndsamt få träffa kulturminister Amanda Lind.
Övergripande slår genomlysningen fast att staten ”ser fortsatt nytta med att det finns en struktur med regionmuseer” och att konceptet med länsmuseer ”har varit framgångsrikt”. Vidare fastslås att ”genomlysningens goda exempel visar vilken betydelsefull resurs de regionala museerna är i den bredare samhällsutvecklingen.” Parallellt skriver man att ”samhällets förväntan på länsmuseerna är omfattande och komplex, samtidigt som regionmuseerna är små verksamheter sett till personalvolym.” Att ”verksamhetens finansiering har lyfts fram under lång tid som en utmaning av museerna. Det gäller särskilt ansvaret för förvaltningen av samlingar och fastigheter, som kräver långsiktig planering och investeringar.”
Genomlysningen slår vidare fast följande (citat ur rapporten):
- Regionmuseer har en obalans i sin finansiering sett i relation till de anspråk på verksamhet som samhället har. Museerna förväntas utföra omfattande uppdrag med att främja och bedriva museiverksamhet och kulturmiljöarbete i hela landet.
- Antalet årsverken ökade successivt fram till mitten av 1990-talet för att sedan stabiliseras och tycks nu minska. Antalet årsarbetskraft var 2019 den lägsta sedan mätningarna startade.
- Samlingsförvaltning är kostsamt och personalintensivt. Ansvaret har inte förändrats över tid, men successivt utökats.
- Det finansiella läget var innan 2020 och den extraordinära situationen med pandemin svårt. Pandemin sätter sökarljuset på museernas grundfinansiering. Verksamheten kräver, oavsett driftform, stabil finansieringsmodell.
- Efter 2011 och samverkansmodellens införande har regionernas andel av den totala budgeten ökat (28,8 %) och de statliga bidraget minskat (3,4%) i relation till varandra.
- Sammantaget innebär det en minskning av statliga bidrag med 34,5 miljoner kronor under tidsperioden av sex år.
- I genomlysningens redovisas att snittet av förändringen av de statliga och regionala bidragen till länsmuseerna skiljer sig åt över landet. I snitt har länsmuseerna fått 17,5 % i uppräkning 2010–2018. I vissa regioner är dock skillnaden stor. Länsmuseet i Blekinge har exempelvis bara fått 4,3 %, Gävleborg 1,2 % och i Skåne har anslaget minskat med – 0,4% och i Västernorrland med – 4,4 % under perioden.
– Vi välkomnar genomlysningen. Den beskriver länsmuseernas verklighet på ett tydligt och bra sätt. Vår slutsats av rapporten är att de regionala och statliga bidragen måste höjas om länsmuseerna ska kunna leva upp till intentionerna i kulturpolitiken. Får länsmuseerna inte bättre ekonomiska villkor kommer konsekvenserna bli än mer kännbara. Det handlar om en fortsatt minskning av antalet anställda, att museernas samlingsförvaltning försämras, att underhållet av kulturfastigheter blir eftersatta och att vi inte kan genomföra lika många publika arrangemang som tidigare. Nu krävs det handlingskraft av regionerna och kulturdepartement, säger Jonas Hellberg, ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd och Linda Lundberg, generalsekreterare.
Riksantikvarieämbetets rapport: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1523859/FULLTEXT01.pdf
För ytterligare kommentarer kontakta:
Jonas Hellberg Ordförande i länsmuseernas samarbetsråd 070-670 05 72
Linda Lundberg Generalsekreterare Länsmuseerna – Sveriges största museum 013–230318
Fakta om Länsmuseerna – Sveriges största museum och länsmuseernas samarbetsråd:
Länsmuseerna förvaltar och tillgängliggör vårt gemensamma kulturarv och bygger ny kunskap om dåtid och nutid för morgondagen. Länsmuseerna stödjer allmänhet och civilsamhälle med råd och stöd i kulturhistoriska frågor. En av verksamhetens främsta målgrupper är barn och skolungdomar. Tillsammans bildar Länsmuseerna – Sveriges största museum och har nästan 4 miljoner besökare varje år. Länsmuseernas samarbetsråd bildades 1954 och företräder 24 regionala museer som finns över hela landet.
